Bibeln - Guds ord?

Har du tagit ett "mannakorn" någon gång. Om inte, gör det här. Onödig och löjlig fatalism eller gudagivet bibelbruk? Man kan ha olika utgångspunkter och åsikter om att ta en vers ur sitt sammanhang på det sättet. Själv har jag inget principiellt mot att plocka lösryckta verser och låta dem profetera in i min livssituation. Visst ska vi inte bygga teologi på sådant, men likväl kan det både vara uppfriskande och ge gudomlig vägledning enligt mig. Varför då? Jag anser att om Bibeln är Guds ord, så är den per definition profetisk. Detta tänkte jag utveckla mer framöver här på bloggen. Vad gör Bibeln så unik? Vad finns det för skäl att plocka verser ur sitt sammanhang? Hur kommer det sig att Gud kan tala in i min konkreta situation genom det skrivna ordet? Är allt i Bibeln profetiskt? Ska försöka skriva åtminstone en gång i veckan, på återseende.

Gustaf