"Many succeed momentarily by what they know; some succeed temporarily by what they do; but few succeed permanently by what they are."

- Jim Dornan





torsdag 19 mars 2009

Apostoliskt att samla???

Vi lever i urbaniseringens tid. Landsbygden avfolkas och varenda kotte drar in till stan. För vill man ha något gjort här i livet kan man ju inte bo i Smålilla eller Alldaglighult? Det är storstaden som gäller. Av detta följer att det är i storstaden man ska vara och bygga församling om man vill utöva något som helst inflytandet i landet. Tillhör man det släkte som ofta flyttar mellan församlingar (frikyrkopastorer) verkar det vara ytterst sällsynt att Gud kallar till en mindre plats och en mindre församling.

I vår stadscentrerade kultur med förkärlek för det stora och storslagna är frestelsen stor för en kyrkoledare att helt utan förbehåll välkomna så kallad transfer-tillväxt, eller "sheepsteeling" som någon uttryckte det, alltså när människor byter till församlingen från någon annan kyrka. Att välkomna människor från andra församlingar är naturligtvis inte dåligt i sig självt. Det finns situationer då det är gott och önskvärt, men hur lätt är det inte som pastor att se den enkla tillväxten för det "egna huset" genom sådana övergångar? Där tror jag det lurar en stor fara. Vems rike utbreder vi och vems hus är det som ska växa?

Nu till rubrikens fråga. Att begreppet "apostoliskt" nästintill blivit ett skälsord i vissa frikyrkokretsar är lika beklagligt som det är historielöst. Jag vägrar vika undan från att använda det bara för att det fått vissa hierarkiska konnotationer med sig från en ledarskapsdebatt i frikyrkoSVERIGE för några år sedan. Begreppet är bibliskt och ingår i den niceanska trosbekännelsen: "en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka". Det betyder "utsändande" (från verbet apostello = sända ut). Det motsatta mot att samla in, alltså.

Jag tror på den lokala församlingen och det är mycket positivt att vara överlåten dess vision och ledarskap. Men ledarskapet får inte vara insamlande och bara värna om den egna visionen och det egna bygget. Det apostoliska är att tänka omvänt. Träna och sända! Växa och avknoppa sig - multiplicera. Inte för att få ett större imperium att kontrollera, utan för att se ett rike utbreda sig. Det rike som är evigt och även inkluderar församlingar och trossyskon som är väldigt olika mig själv.

Inga kommentarer: