Rik inför Gud

Jag vill vara rik. Och visst vill du det med? Fattigdom och brist är inget eftersträvansvärt. Vad som dock är än värre är att tro sig ha vad man inte har. Att tro sig vara rik medan man i själva verket lider brist. Detta var fallet för församlingen i Laodikea och Johannes skräder inte orden när han profeterar: "Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken."

Jesus tangerade samma tema när han gjorde det något gåtfulla uttalandet att "den som har, han ska få, men den som inte har, från honom ska det tas också det han tror sig ha" (Luk :18). Med andra ord, det ska bli uppdagat för en sådan människa att han inte hade det han trodde sig ha och därmed blir det som att han bestjäls. Vilken olycka!

I Jesu berömda bergspredikan tar han upp temat himmelska kontra jordiska skatter. Inför sin judiska åhörarskara som var vana att betrakta ekonomiskt välstånd som en gåva från Gud förmanar han: "samla inte skatter på jorden!" Hur ska vi förstå detta? Är det rätt att inta ett fattigdomsideal och avsäga sig all jordisk rikedom? Jag tror inte det. Jag tror att vi är kallade att omvandla våra jordiska resurser till evighetsvärden. Med andra ord: vi ska bruka jordiska skatter så att de blir himmelska. Vad bygger jag det på och hur kan det ske? Det tar vi imorgon. =) Jag har fått klagomål på att inläggen är för långa och dessutom behöver jag umgås lite med min gravida hustru innan hon somnar på soffan. Fortsättning följer - au demain!